DaAn

Under sommaren gjorde jag ett besök i den lilla staden DaAn (大安) som ligger i norra delen av Jilin provinsen inte långt från gränsen till provinsen Heilongjiang. Här sträcker sig fält med majs och oljepumpar från horisont till horisont. Staden ligger invid floden Nen vilken är mycket rik på fisk.

restaurangpråm

Den första restaurangen vi åt på var denna pråm i floden där man var specialiserad på just flodfisk. Det serverades massor av olika sorters fisk samt flodmussla och flodräkor. En väldigt god rätt var gjord på skivad rå fisk blandad med grönsaker; tydligen en specialitet i trakten. Till maten drack vi starksprit i dricksglas.

Rå fisk med grönsaker.

En bit in i måltiden.

Kvällen bjöd på grillning. Det grillades allt möjligt ifrån kycklingvingar och lammkött till fjärilspuppor och gåsägg.Tyvärr tyckte jag det mesta var för hårt grillat och inte så gott som det kunnat vara. Det var knappt någon grönsak med i måltiden heller så det hela kändes rätt obalanserat. 

Grillning

Dagen därpå intogs lunchen på en restaurang invid Yuelianghu - Månsjön (月亮湖). Här lagades det massor av fisk samt lamm kryddat med dill. Detta är faktiskt första gången jag stött på dill i Kinesisk matlagning men de från lokalbefolkningen som var med vidhöll att lamm måste man tillaga med dill.

Yuelianghu

Restaurangen vid sjön.

Något tillagas åt oss. Troligtvis lamm.

Fantastisk fisk.

Fler fiskar.

Ännu fler fiskar.

Saltade ankägg.

Gåslever

Utsikt från min plats någongång mitt i severingen.

Eftersom vi till denna lunch drack tre fulla glas starksprit blev jag lite trött och sov bort resten av dagen och när jag kom upp så var det dags att äta igen. Nu blev det en form av hot-pot på en restaurang i centrala DaAn där man hade en liten hot-pot per person. Då även denna måltid ackompanjerades av tre glas sprit plus jag vet inte hur mycket öl så ägnade jag dagen efter (min sista dag i DaAn) till att må dåligt. (Fast jag fick i mig lite dumplings med lammfärs och dill.)

Hot-pot bordet innan kvällen blev suddig.

Gubbpartaj.

Yangshuo

Yangshuo är något av en turistfälla nära Guilin i norra delen av Guangxiprovinsen. Det har varit ett mål för backpackers i många år och numera svämmar det också över med inhemska kinesiska turister. Staden ligger innbäddad i det för regionen typiska karst-landskapet och är befriad från skogarna av höghus som man brukar finna i de flesta kinesiska städer.

Till frukost och lätta luncher äts ofta den lokala varianten av risnudlar - Guilin mifen. En skål med dessa nudlar får man för ca 4 yuan i Guilin och 6-8 yuan i det än mer turistiga Yangshuo. Traditionellt ska de serveras med hästkött men jag tror det var fläskkött i alla de portioner jag satte i mig. Vid en disk blir man serverad en skål med risnudlar och lite kött sedan får man själv toppa med chili, syrade bönor, koriander och andra tillbehör som brukar finnas på ett litet bord invid disken. Man brukar kunna välja mellan torra nudlar eller i buljong.

Den mest omtalada Yangshuorätten är ölfisk, fisk som brässerats i öl tillsammans med chili, ingefära, vitlök, salladslök och grönsaker. Ölfisken finns att köpa på hur många restauranger som helst i Yangshuo så det var inga bekymmer att få tag i den. Och god var den.

Här en gräskarp tillredd på detta vis:

Tofu med chili är också en stor lokal produkt. Som nattmat säljs det överallt i Yangshuo. Hyfsat välkryddade redan från början men med lite extra chili och syrade bönor blir det riktigt gott.

Sprit tillverkas också här; Sanhuajiu (treblommorssprit) kallas den lokala specialitén. Det finns ganska många varianter men en som hette Lao Guilin (Gamla Guilin) visade sig vara mycket god. Prisvärd också, en halvliter för ca 80 yuan.

Avskedsdumplings

Det finns en tradition i nordöstra Kina enligt vilken man bjuder sina gäster på nudlar när de kommer och på dumplings när de ska åka; eller som de säger på kinesiska: xia che chi mian, song che chi jiaozi. Denna tradition följdes och den sista kvällen i Kina stannade vi hemma och gjorde dumplings.

Det här är fyllningen. Den består av hackade räkstjärtar, mosat kokt ägg, lite fläskfärs, salladslök, ingefära samt kinesisk gräslök.

Barnvarianten av fyllning innehöll squash istället för kinesisk gräslök.

Några av våra färdigpackade dumplings. Dessa koktes och sedan åt  vi dem med dipp som blandades av soja, vinäger, krossad vitlök och chiliolja.

Zi Yuan Club

En kväll blev det ett besök på Zi Yuan Club. Detta är en lite finare restaurang. Maten är företrädelsevis från Hunan vilket kanske inte var precis vad jag ville ha med tanke på att vi just befunnit oss i Hunan i ungefär två veckor. Kvalitén på maten var dock god och det blev en lyckad kväll. Restaurangen ligger på Huizhong Road alldeles öster om korsningen med Anli Road. Jag tror det är en bra idé att reservera bord om man ska äta här.

Vi var ett sällskap på tio personer och vi åt i ett privat rum.

Det har nu blivit populärt att beställa biff - niupai - som man äter med kniv och gaffel. Det beställs då till hela sällskapet och var och en får en tallrik med biff serverad till sig. Detta utgör såklart bara en liten del av måltiden. Resten av rätterna serverades på vanligt kinesiskt sätt.

Gurka med en salt bönsås.

Aubergine, gröna bönor och krabbkött.

Gurka med glasnudlar smaksatta med bland annat chili och mörk vinäger.

Det dök också upp en grillbricka som inte tycktes mig så speciellt kinesisk.

Amarant (han cai) med vitlök.

Jordnötter i lagrad vinäger.

Maoshi hongshaorou serverad tillsammans med ångkokta vetebullar. Bullarna gick att öppna på mitten och idén är att man öppnar en bulle och fyller den med fläsk.

Tusenåriga ägg.

Kuber av risdeg i en kryddig sås.

Stekta räkor med cashewnötter. Upskattat av barnen.

Torkad rättika.

Strimlat rökt grisöra wokat med bland annat vitlök, ingefära och chili. Kanske det godaste den här kvällen.

Salladshuvud.

Kyckling tre koppar - en Taiwanesisk rätt. Jag tycker att jag har lagat den bättre själv.

Soppa på lotusrot och fläskben.

Den här fisken kallades Su Ke - jag har inte den blekaste aning om vad det är för fisk. Hursomhelst smakade den gott.

Torkad wo sun, gott men inte lika bra som den jag åt några dagar tidigare i Changsha.

Kallt åsnekött.

Den här rätten blev faktiskt på gränsen till utskrattad av en viss del av sällskapet. De är fråga om Dongbei luan dun - en gryta med lite allt möjligt från nordöstra kina. Min svägerskas man och hans bror kommer från nordöst och de tyckte redan bara genom att titta på spadets färg att rätten inte var korrekt tillagad. Jag tyckte att den smakade utmärkt även om den inte smakade som den skulle.

Till maten började vi med att dricka Tian Zhi Lan, en 46%-ig baijiu. När den var slut övergick vi till öl. Det är inte så vanligt att man dricker öl och har en liten nubbe till utan man dricker i regel det ena eller det andra. Jag blev lite orolig när han som körde bilen drack ganska stora mängder men det visade sig att restaurangen skickade med en chaufför hem.

Hot pot i Beijing

Hot pot eller huo guo som det heter på kinesiska är populärast på vintern men det även på sommaren så gör de bra affärer på hot pot-restaurangerna. Idén med hotpot är att man har en eller flera kokande buljonger på bordet i vilka man stoppar i allt möjligt för att sedan fiska upp det och äta det med en dipp. Dippen består ofta av sesamsås blandad med chiliolja och färska korianderblad.

Vår Hot pot. På ena sida en kycklingbuljong, på andra en klar buljong med gojibär och jujubär.

Tunna skivor av lammkött tycker jag är ett måste när man äter hot pot. Skivorna är så tunna så de blir klara på ett ögonblick.

Nötkött är inte dumt det heller.

Grönsaker måste man naturligtvis ha.

Doufu och grisblod.

Fiskbullar.

Ägg, grönsaker, svampar och glasnudlar. Jag tror vi hade lite mer varianter av glasnudlar men de fick jag tydligen inte med på bild.

Tyvärr glömde jag av att kolla var vi var någonstans, det var i sydöstra delen av staden iallafall.